Berlin

...

De där märkliga låga portarna som skevar till proportionerna.

Det var som jag trodde, det blev himla roligt i Berlin.

Till exempel så fullkomligt älskar jag husen där.

Eftersom jag kärvt outtalat (och för mig själv begränsande) vägrar läsa karta reser jag för det mesta med folk som kan tänka sig att dra runt på mig, vilket i sin tur ger mig all möjlig lejd att stirra upp på husfasader. Min kärlek till husfasader är i princip livslång, och i Berlin går det lätt att vårda den relationen för där lyckas de vara så distingerat lekfulla vad gäller fönsterkarmar,  färgsättning, portar und so waiter.

Streetwise

Streetwise

Och hundarna är coola i Berlin. Jag såg en som sprang trottoaren fram medan dess ägare cyklade parallellt, men en bit bort, ute i bilvägen.

Och så bänkarna som är så bra och så många. Det går nästan inte att undvika dem. Jag gillar sådana som går runt ett träd för de är fina, och sådana som står utanför kvartersbutiken för där kan man köpa en öl och sen en till utan svårighet.

...

I övrigt fick jag solsken, jag fick regn; jag fick dricka en massa kaffe och öl och cocktail på gin, basilika och lime; jag fick vila, jag fick svina, jag fick pratat, jag fick lyssna; jag fick en skål med snacks och ett kassettband och blev allmänt bortskämd av en massa folk; jag var på bar där jag hörde tre Roxettelåtar i rad och dit vissa män gick finklädda i cowboyhatt medan andra somnade på bardisken; jag hade semester och nu är jag gladare och inte lika brydd.

Bookmark and Share

Djur i köket – kylskåpet

Ostkupa, ostråtta, porslinsråtta, porslinskupa.

Ostkupa, ostråtta, porslinsråtta, porslinskupa. Ska man ta sig en ostbit är det alltid uppmuntrande att se en stor rumpa, det är viktigt att ha förebilder.

DSCF3903

Kaffeburk inköpt i Berlin. Länge ansåg jag mig kunna smita från samvetet och unnade mig alltid Classics franskrost, för det är vad jag gillar bäst. Men så läste jag HÄR om fem områden där det är extra viktigt att välja det ekologiska alternativet. Så nu är det rekokaffe däri.

Bookmark and Share

Detaljer

Jag försöker låta bli att köpa för mycket, mest för att våren varit ekonomiskt utmanande men också för att helt enkelt försöka låta bli. Men nyligen blev det ändå ett smycke som jag gått och övervägt ett tag nu. En ring designad av Pernille Corydon (köpt på MiloII i Malmö). Den är gjord för att bara komma halvvägs.

...

… och under arbetsdagarna påminner den mig diskret om att jag inte sitter i pyjamas längre. Luther i tinget.

Nagellack är billig glädje, ny i samlingen är Bamako från Mavala. Deras strategi att döpa sina nyanser efter olika städer är snillrik produktpaketering, jag känner mig alltid lite mer sofistikerad när jag bär Paris, spännande i Riga och tweedklädd i London. Och jag får förmoda att jag inte är ensam.

Ofärdigt arbete. (Nagellack på nagel.)

Ofärdigt arbete. (Nagellack på nagel.)

I Berlin för ett tag sen köpte jag ett linne på second hand-butiken Tragfläche, för 1 €. Jag gillar färger som blekts en aning, och jag gillar även bomull som fått en använd yta. Och ränder är sedan länge ett tvångsbeteende i min garderob.

Men en detalj på det här plagget som jag slutgiltigt föll för var den infärgade knappen: även den har fått rand.

Om än inte mönsterpassad här, något på sniskan.

Om än inte mönsterpassad här, något på sniskan.

Bookmark and Share

Berlin och därpå

 

Siegessäule, sedd från passagerarsäte.

Berlin är en stad jag är hysteriskt förtjust i, och i helgen (som jag gjorde lång) var jag där och åt kaka och tittade på arkitektur.

 

Bland mycket annat.

Osedvanligt korkad på packningsområdet glömde jag laddaren till kamerabatteriet hemma, men det kommer i alla fall bli en himla massa Berlin här.

Hemma igen sneglade jag pankt på frysen inför middagen och krafsade ihop en fiskgryta av sånt jag hittade.

Selleri, räkor, morot, lök, vitlök, ingefära (färsk), stjärnanis, citron, ris, fiskbuljongtärning. Ej i bild: chili (röd, torkad), fisktärningar, grädde, fisksås, ananasmarmelad, thaibasilika.

Selleri, räkor, morot, lök, vitlök, ingefära (färsk), stjärnanis, citron, ris, fiskbuljongtärning. Ej i bild: chili (röd, torkad), fisktärningar, grädde, fisksås, ananasmarmelad, thaibasilika.

I frysen hittade jag fisk, räkor och grädde. Fisktärningarna, som var en rest från någon annan middag blev själva starten: jag ville helt enkelt använda dem innan de blev för gamla. Grädde brukar jag frysa in i små mängder eftersom jag sällan använder en hel förpackning innan den blir dålig, och det går utmärkt att frysa om den ändå ska användas i matlagning.

I kylen hittade jag morot, lök, en halv buljongtärning + fisksås. Alla dessa brukar finnas där eftersom det går att använda till så många olika rätter. Även citronen (som jag pressade över det färdiga resultatet) hittade jag där, men jag tror att det hade varit godare med lime. Här hittade jag även marmeladen, som jag inte riktigt vet varför jag la till – ”sötma, smakförstärkare” tänkte jag förmodligen. Den gjorde nog varken från eller till.

I skafferiet hittade jag ingefäran, chilin (båda bra att alltid ha hemma, här tror jag dock att grön färsk chili hade varit godare) och riset. Jag brukar tänka på att ris alltid färdas långt och halverar portionerna eftersom jag för det mesta tycker att det blir för mycket enligt anvisningarna, så om du alltid får ris över: Koka mindre.

Jag hackade/slantade och fräste grönsakerna med kryddorna. Hällde på vätskan och lät koka med buljong i en tjugo minuter ungefär. La i fisken mot slutet. När grytan kokat la jag i räkorna och basilikan. Jag brukar plantera om kryddkrukor från affären eftersom de på så vis ger flera skördar om man plockar dem rätt (precis ovanför ett bladpar).

Sen åt jag. Det låg någonstans på skalan okej–gott. Men billigt var det.

Innan.

Innan.

Efter.

Efter.

 

 

 

 

Bookmark and Share

 
Back to top