Så här ligger det till

Pölen, jag och hunden.

Pölen, jag och hunden.

Nu har jag varit i huset i över en vecka.

På den tiden har jag hunnit ärva två svartvinbärsbuskar som jag har varit lovad i två år, plockat det sista ärbara ur ett rivningshus som min pappa kommit över och återerövrat rabatt från gräsmattan.

Under tiden har jag tänkt på ogräs, på alla fröer jag petat i jorden under olika säsonger utan att det resulterat i nåt alls men att pioner och rabarber klarade höstflytten, på att jag i sommar ska återaktivera utedasset på nåt vis för en dag, på räta och aviga maskor, på nationalism, på landsbygden, på violers ätbarhet, på det sociala skrattet och hur det låter hos barn, på det spontana skrattet och hur det syns hos barn.

Den senaste tiden har jag vid tre olika tillfällen hört ”det här var det godaste jag ätit på länge” om mat jag har lagat, senast var det jag själv som sa det. Det gör mig otroligt glad. (Detta gällde, i tur och ordning: en ägg- och linssallad på hembakt bröd, en paj där halva fyllningen var nässlor och andra halvan karl-johansvamp, paketbakad torsk med fänkål, citron, timjan och skogslök med kirskålspesto. Jag får återkomma med ägg- och linssalladen.)

Kirskålspesto

Plocka späd kirskål, ett ordinärt durkslag fullt

Skölj den noga ta bort stjälkarna

Plocka tre skogslök, skölj

Hacka detta, eller mixa för guds skull om du har en mixer vilket jag inte hade

Blanda med rostat mandelmjöl (två tre matskedar), olja (tre skvätt), en skvätt citron, svartpeppar, någon matsked ost (jag hade bara cheddar, parmesan är antagligen godare).

Servera till pasta, bröd, fisk (som jag gjorde) eller annat.

Bookmark and Share

Berlin – blomupplagan

Konvext och konkavt.

Konkavet.

När jag var barn ville jag en tid bli trädgårdsmästare eftersom jag tyckte blommor var det vackraste i världen,

Ni vet den där Lucy in the sky? Det är hennes ögon.

Ögon, psykedel.

och när jag målade stjärnhimlar var det blommor som var himlakropparna.

Intensivt vårblekt.

Intensivt vårblekt.

Bookmark and Share

Tiden

Färgskalan.

Virkning som lugnande. 

Jag ska inte bara skylla på tiden, men den har varit ett bekymmer för mig.

Och just idag har jag tagit hämnd genom att dricka kaffe med andakt och baka bröd en vanlig förmiddag.

Och vårdagen är längre, tiden är konstant men den omfördelar sin vikt.

Det (det mesta) känns lite möjligare än förut.

...

I januari bytte jag dator. Med den förra hade jag en massa chanser att försöka besegra microstress med mindfulness; jag är ändå lyckligare nu när jag är snabbare.

I helgen tänkte jag åka till Huset. Där har jag i födelsedagspresent fått ett målat innertak av mina päron. Det är tid som gåva.

Bookmark and Share

Sånt jag har

...

Mormor har virkat grytlapparna.

Jag har köpt den stora trådrullen, på bakluckeloppis i Göteborg.

Och handduken saknar hänge men har ett Å broderat, precis som mitt efternamn.

Vildsvinet har jag klippt ut från nåt papper nån gång. För ganska många år sen nu.

Handskylten skaffade jag som ett billigt (och inte så fint) substitut för en liten mässingskylt med en arm på som jag ville köpa på en antikmässa i Köpenhamn, men den var för dyr. Arrangemanget skulle säkert vinna på att inte inkludera två häftstift.

...

Där finns också en kamel och en ren. Och min farmor avtecknad av sin bror, i profil. Och den lilla turkosa är något som en vän till mig en gång pyntade en födelsedagspresent med, vilket jag finner så förtjusande.

Man kan se att det ibland kommer hit en hund, och i påsen på bänken ligger ett bröd.

Solen där ute syns också här inne, och i eftermiddag ska jag gå en promenad.

I övrigt har jag lite för mycket att göra och lite för lite att säga och jag fortsätter längta bortom vintern.

Bookmark and Share

Det tar slut, det blir nytt

Rygg mot rygg.

Rygg mot rygg.

Gott slut och Gott nytt, hörni.

Jag hoppas på 2015 både för mikrot och makrot, både på nära håll och för världen i stort.

Jag tänker inte vara otacksam men realistisk, 2014 hade sina mörka.

PS Läs om tre slut och ett avsked på Verandakultur: HÄR DS

Bookmark and Share

Bröd för lördagar

I bild: äpple, morot. Ej i bild: Vtemjöl, rågmjöl, solroskärnor, jäst, vatten,

I bild: äpple, morot. Ej i bild: Vetemjöl, rågmjöl, solroskärnor, jäst, vatten, salt, siktat dinkelmjöl, linfrö, rapsolja.DSCF8543

På lördagar kan man till exempel baka brödbullar. Man kan till exempel baka såna från nittiotalet, då folk baaaaraaaaa ville ha morötter i allt.

Textat för arton år sedan.

Textat för arton år sedan.

Det här receptet fick jag av en vän när jag gick på gymnasiet, så det är inte bara att jag gillar brödbullarna som jag bakar dem, jag gillar även att tänka på att jag fått receptet av henne. Och utöver allt detta så gillar jag brödbullar för då slipper jag bli tvingad av en hel limpa och kan i stället välja hur stor mängd jag vill ta upp ur frysen.

Klyftad.

Klyftad.

Saken var dessutom den att jag gjorde en skafferiinventering för ett tag sen, och då märkte jag att det var en del grejer jag behövde ta vara på innan de blev för gamla. Och mycket av det var sådant som kan stoppas i bröd. Så det grahamsmjöl som anges i receptet här ovan struntade jag i och använde i stället rågmjöl och siktat dinkelmjöl. Och massvis med solroskärnor hade jag, så det fick ersätta hasselnötterna. Och linfröna, det var lika bra att ta slut på dem också.

Skuren deg.

Skuren deg.

Jag är ganska bekväm, eller snarare: jag söker genvägar. De här bullarna lär ska rullas, men jag nöjer mig med att göra en lång degkorv och skära den i bitar med degskrapan. Då gör det heller inte så mycket om degen är kletig (vilket är bra, för mycket mjöl ger ökentorrt bröd) och alltihop går snabbare.

Bör skrapas med skrapan.

Glasburken lär man sig använda om man någon gång råkat ut för mjölbaggar: den isolerar åtminstone kräken.

Jag jäste degen i sin helhet i nån knapp timme (man ser att den är klar genom att trycka lätt med ett finger, reser sig håligheten snabbt igen så är den färdigjäst), och bullarna jäste jag kanske i en 20 minuter (första plåten). Jag penslade dem med vatten.

Färdiga.

Färdiga.

Bookmark and Share

« Older Entries

 
Back to top